Hur modeintresset väcktes till liv: En resa bakåt i tiden

Det här inlägget är en berättelse om min egen uppväxt och hur mode och kreativitet påverkade min resa till självupptäckt. Jag växte upp i en familj av skräddare och jag blev tidigt inspirerad av min snygga mormor och min mamma. Mode blev mitt sätt att uttrycka mig själv. Först var jag influerad av kläderna i min favorit-tv-serie, sen föll jag för franska designer och började leta efter unika vintagekläder. Mode är verkligen en konstform som formar våra identiteter och hjälper oss upptäcka vår kreativa sida. Jag är så tacksam för all den passion för mode som har funnits med mig genom hela mitt liv.

I det hus där jag växte upp blomstrade en värld av kreativitet och hantverk. Mina farföräldrar drev en välrenommerad skräddarverksamhet som fyllde varje hörn av bottenvåningen. Åh, vad jag saknar den platsen! Jag kan föreställa mig det rytmiska brummet från symaskinerna och doften av nyskuret tyg.

En skattjägare i en magisk fristad

Bilderna av min farmors sömnadsverkstad lever starkt kvar i minnet. Även efter farfars bortgång fortsatte hon arvet med oförtröttlig passion. Tillsammans med henne spenderade jag timmar med att utforska textilernas och sybehörens förtrollande rike. Intriganta trådrullar, skimrande knappar i alla former och storlekar, och de ömtåliga hakarna för korsetter fascinerade mig oändligt. Som en nyfiken 4-åring kände jag mig som en skattjägare.

This image has an empty alt attribute; its file name is skradderi-1024x640.jpg — *Detta är inte huset, utan min gammelfarfars hus, och min farfar är en av barnen. Senare skulle han bygga sitt eget hus bara några hundra meter i backen ovanför.*

Avant-garde kreationer

Men modets inflytande sträckte sig bortom väggarna i mina farföräldrars skräddarverkstad. Min mormor, som hade en medfödd känsla för elegans, påverkade verkligen min känsla för mode.
Hon designade och skapade andlöst vackra plagg som låg långt före sin tid. Trots att hon föddes 1916 omfamnade hon franska och tyska modetrender med stor iver (och mod!). Jag minns fortfarande de stunder av tvekan när jag funderade på om den unika stilkänslan skulle uppskattas längs Norrlandskusten eller ens på gatorna i Stockholm. Jag anade att mormors avantgardistiska skapelser var som viskningar från framtiden och de spännande mönstertidningarna hon beställde var ”från utlandet”.

This image has an empty alt attribute; its file name is 6ad1fd9c582fa3167272a6afe0f12982.jpg

Den tidlösa elegansen hos Chanel
Mamma har påverkat mina känslor för mode också. Uppväxt mitt i Stockholm var det viktigt att klä sig med stil. Det var mammas avlagda kläder som väckte min passion för ikonisk design! Mormor hade nämligen återskapat Chanel-dräkter, vilket gjorde att även jag 30 år senare, med stolthet bar dem under mina gymnasieår. Att få bära dessa plagg och kombinera dem med noggrant valda hattar, det var verkligen häftigt! Jag insåg då att mode hade makten att gå bortom själva materialet och bli en konstform som faktiskt hjälpte till att forma min identitet. Och sånt är ju så viktigt i tonåren…

Dolda äventyr
Dock fanns det utmaningar. Till en början gick jag på teknisk linje som fick mig att känna mig oerhört malplacerad. Konformiteten och Jante kvävde min själ, då jag längtade efter en kreativ ventil för att uttrycka mig. Efter några månaders hemliga äventyr inom shoppingens värld och njutning av cigaretter på caféer, dök hoppet upp.

Jag fick möjlighet att byta till musiklinjen, där särart uppskattades och kreativitet flödade.

As a shy 15-year-old, dressed in my mother's dress, a Chanel-inspired creation sewn by my grandmother, I took my first steps into adulthood. It was often that I inherited my mother's wardrobe, and it was during that summer that I truly began to feel grown-up. Childhood was slipping away, and my choice of attire became pivotal in defining my emerging identity. — Som en blyg 15-åring, klädd i min mammas klänning, en Chanel-inspirerad skapelse sydd av min mormor, tog jag mina första steg in i vuxenlivet. Jag ärvde ofta min mammas kläder, och det var under den sommaren som jag verkligen började känna mig vuxen. Barndomen förflyktigades och mitt val av kläder blev avgörande för att forma min framväxande identitet.

Under den här förvandlingsperioden i mitten av 80-talet hittade jag yttre influenser på oväntade platser. Det var bland annat genom en TV-serie som heter ”Lace” som jag upptäckte en helt ny värld av modemässig inspiration. Serien utspelade sig på en flickskola i Schweiz och förde en tillbaka till glamouren från 1950- och 1960-talet. De tre kvinnorna hade en enastående stil, och bar fantastiska plagg, inklusive de finaste franska designerna som en av flickornas mostrar i Paris hade skaffat.
En särskild karaktär fängslade mig – Maxine Pascal, spelad av den talangfulla skådespelerskan Arielle Dombasle. Maxines tolkning av fransk elegans och sofistikering blev mitt modedröm. Jag längtade efter att utstråla hennes självsäkerhet och grace. Inspirerad av hennes karaktär fördjupade jag mig i den franska kulturen och började studera franska språket i skolan.

Mode, musik och second-hand
Min iver att lära mig franska sträckte sig bortom klassrummets väggar. Jag slukade franska modetidningar och studerade noggrant de senaste trenderna från Paris. Jag lyssnade även på fransk musik och lärde mig texterna till Édith Piafs låtar. Kärleken till fransk design, tillsammans med influensen från nämnda tv-serie ”Lace”, verkade som bränsle för min önskan att experimentera med nya utseenden och skapa en personlig stil. Jag inser att jag förmodligen var mer trygg i mig själv än jag tänkt på. Jag måste ha tett mig ganska annorlunda mot för 80-talsmodet.

Vintage
Under min resa genom modets värld vågade jag mig utanför gränserna för vår lilla stad och började leta efter unika klädesplagg och accessoarer som skulle spegla min inre. Med mormors hjälp började jag utforska second-hand-butiker och letade fram spännande dolda skatter. Spänningen att upptäcka ett välbevarat Chanel- eller Diorlikande plagg var hänförande.

Modets kraft
Min uppväxt och skoltiden lade grunden för min livslånga passion för mode. Idag, när jag blickar tillbaka på den blyga femtonåring som såg sig själv i sin mammas klänning, är jag tacksam för de yttre influenser som styrde mig, de fiktiva världar som lockade fram min fantasi och modets kraft att uttrycka sig och skapa konst.

Mode blev mitt fristad – ett rike där kreativitet, självuttryck gick samman. Det handlar inte bara om kläder eller accessoarer; det är en förlängning av de inre drömmarna. På samma sätt som musik, konst och inredning berikar livet, har mode kraft att inspirera, ge styrka och glädje. Det är ett språk som överskrider gränser, väver samman kultur och personliga berättelser. Från mina far- föräldrars vind till de största modehusen, löper tråden av passion för kvalitet och design genom mina ådror för alltid!

Annika Österling